Snart...
... är det första advent och dags att börja göra julfint här hemma. I helgen började jag storstäda och insåg att jag borde torka av ovan köksskåpen oftare :) Ute är det fortfarande grått och julstämningen har inte riktigt infunnit sig här än, men jag hoppas att det kommer att ändras till helgen. Sambon har inhandlat årets glögg, dessvärre kommer jag inte ihåg smaken på den, men flaskan var sååå fin. Dalainspirerad. Den ska vi ialla fall öppna på söndag, och till dess hoppas jag på att julstämningen har börjat komma :)
Bjuder på en bild på vår julgran från julen 2010.
Novemberträdgård
Det är nu och under slutet av mars som jag brukar sakna det vintergröna inslagen i trädgården. Jag är så dålig på vintergrönt. Vet inte vad jag ska ha, var jag ska ha det eller hur jag ska få det att passa in med resten. Jag tänker hela tiden att jag under vintern ska se hur de vintergröna bruskarna man kan se lite varstans ser ut under hela den "gråa" årstiden, och själv kunna känna av vart i trädgården jag helst vil ha lite grönt inslag. Jag börjar och kan gå runt lite och tänka efter här i trädgården, men så får jag aldrig riktigt till det i huvudet, och så blir det inget mer med det. Så skjuter jag på det tills nästa år. I den här takten så är det bara att vänja sig vid en grå trädgård under halva året.
Min rhododendron är ialla fall grön. Fast den står så jag knappt ser den ändå under slask- och vintertid.
Här, mitt framför ytterdörren, är det faktiskt lite grönt och fint just nu. Den japanska järneken är ny för i år. Jag hoppas den kommer trivas och växa till sig ordentligt, så man även under den mörkare årstiden, får lite grönt när man skyndar iväg till jobbet.
Ja, vad säger man... Men tät och fin på sommaren ialla fall. Det är då den gör nytta. Jag satte den förra våren (2012), och den har växt till sig bra under den korta tiden. Jag klipper in den rätt rejält varje höst eftersom jag vill ha den smal och tät. Precis som avenbokshäcken är på Zetas. Jag har märkt att plantorna som står mer i skuggan växer lite långsammare, medan de som får mer sol skjuter i höjden. Vi måste kanske snart bestämma oss för hur hög vi vill ha den. Vi har den som insynsskydd från grannen och deras tomt ligger lite ovan våran, så häcken bör vara rätt så hög ialla fall.
En granne som har något riktigt grönt och fint. Måste ta reda på vad det är. Kanske något att ha på framsidan.
Efterlängtade grodtunnlar
Förra lördagen (16 november) tog jag och sambon en promenad på förmiddagen. Det var fint väder för att vara i mitten av november och vi passade på att gå igenom det gamla sommarstugeområdet, som håller på att projekteras. Det var ett tag sedan vi var där och jag måste säga att jag blev positivt överraskad. Jag gillar egentligen inte när det förtätas och gamla grusvägar asfalteras, men det såg faktiskt helt OK ut, riktigt fint faktiskt. Det var breda, stora och fina trottoarer längs med den större vägen och nere vid sjön där det brukar finnas fullt med paddor, hade de ordat med "grodtunnlar". Underbart att se att kommunen bryr sig om våra groddjur.
.
Så man vet vad det är för något :)
Den höga kanten gör att paddorna inte kan ta sig över gatan, utan blir "tvingade" till att ta tunneln till andra sidan. Smart! Hoppas det kommer flera smarta idéer som skydar våra vilda djur från "männikornas framfart".
Än så länge är det fortfarande som landet här, men jag undrar hur många av dessa träd som kommer finnas kvar om tio år. Jag kan ju bara hoppas på att de villor som kommer byggas här anpassas till sin omgivning och att de som bygger uppskattar trädens lumighet lika mycket som jag.
Nere vid sjön. Såg att det fortfarande låg lite båtar i.
Eken vid sjön. Tjejerna ska alltid klättra i den när vi går förbi :) Det är verkligen det perfekta klätterträdet.
Buuus eller godis?
Så var Halloween och Alla helgonahelgen över. Huset pyntades och pumpor skars. Barnen klädde ut sig till fladdermus och Pumpatös. Så fina de var. Kusinerna kom över och vi gick "bus-eller-godis" runt om i området. Det kändes som att det var ovanligt många barn som gick i år. Träffade flera som vi kände. Kul. Kusinerna med föräldrar stannade kvar och åt lite läskig middag. Vi hade en mysig och trevlig kväll.
På lördadskvällen skulle vi åka till kyrkogården och tända ljus, men yngsta tjejen ville absolut inte. Barnen brukar inte få bestämma om sådana saker, men nu blev det så att vi inte åkte. Hon verkade trött, och ville verkligen bara vara hemma. Ibland är det så mycket att det bara är skönt att få krypa upp hela familjen och bara mysa. Våra nära och kära som inte finns med oss idag, fanns ändå i våra hjärtan, som de även gör alla andra dagar.
Liemannen stod ute vid trappan och hälsade alla monster välkomna på Halloween.
I år blev det en glad pumpa som fick ett litet husdjur, en katt.
Oj, vad har hänt här? Detta visade sig vara mer läskigt än vi trott. Många reagerade på våra ben som stack fram under farstukvisten. Kanske var de läskiga för att de ser så verkliga ut?
Inget för de med spindelskräck...
Så här såg det ut inne i hallen. Bilden togs dagen efter Halloween, så det är väldigt tomt i godisskålen...
Närbild på "pumpsamlingen".
Pyntet i köket med de fina spöklyktorna som tjejerna gjorde förra helgen.
Vi bjöd på köttfärsfyllda paprikor med svart ris och "blodig" tomatsås.
Det var väldigt gott med varm mat efter att ha promenerat runt med barnen i nästan en och en halv timme.
Tjejerna ville däremot ha en repris från förra året. Finger-korvar och röd pasta.
Efter maten blev det lite sött.
Marängspöken...
...och häxfingrar.
Måste även få visa mina fina pumpor som jag sydde efter inspiration från nätet:
